Gaming grafikkort

Grafikkortet är gamingdatorns muskler

De flesta vet att spel tillhör en annan viktklass jämfört med vardagens mer triviala uppgifter som datorn används till. Datorns CPU – processorn – är fjäderviktmästaren. Den är snabb nog för det mesta och klarar av vanliga uppgifter som textredigering och att surfa på nätet.

Men när din gamingdator måste beräkna 40 projektilers position, riktning och hastighet, simulera en explosion, importera texturer, simulera ljusförhållanden från alla ljuskällor och reflektioner – helt enkelt styra allt det visuella i spelvärlden – och på samma gång generera upp till 240 bilder per sekund, då krävs det en råstyrka av smått bibliska mått. Just denna råstyrka är vad du hittar i ett bra grafikkort från SharkGaming.

Magin kommer från grafikkortet. Grafikkortet måste klara av att hålla många virtuella bollar i luften. Detta ställer höga krav. Därför är det också naturligt att grafikkort har många olika typer av specifikationer och funktioner. Det är en bra idé att ha koll på ett antal av de här funktionerna när man söker efter ett grafikkort som uppfyller ens gamingbehov.

Läs vidare och lär dig mer om grafikkortens vanligaste specifikationer. Vi tittar även närmare på några av de viktigaste funktionerna.

Så här väljer du ett bra grafikkort

Det finns grafikkort från mängder av tillverkare där ute. MSI, ASUS och GIGABYTE är några av de mer välkända tillverkarna som vi erbjuder på sajten. Men även om det finns många grafikkortstillverkare så är tillverkarna av själva grafikchippet – Graphics Processing Unit (GPU) – mycket få. Det finns faktiskt bara två stycken: Nvidia och AMD.

Alla grafikkortsprodukter bygger på en GPU från Nvidia eller AMD. Båda kan så klart användas för gaming – men nedan hittar du information om vad som egentligen skiljer de två tillverkarnas GPU:er åt.

Oavsett om man pratar om en GPU från Nvidia eller AMD finns det vissa specifikationer och saker man behöver känna till:

• Gränssnittet (eller busstypen): hur (och hur snabbt) grafikkortet skickar data till resten av speldatorn
• Klockfrekvens (samt boost clock): hur många gånger per sekund GPU:n utför beräkningar
• CUDA cores (eller Streaming Processors): hur många beräkningar GPU:n kan göra samtidigt
• VRAM: Platsen där grafikkortet lagrar grafikdata
• Maximal skärmupplösning: den största skärmupplösningen som grafikkortet stöder
• Fläktar eller vattenkylning

Läs vidare för en mer djupgående titt på viktiga grafikkortspecifikationer.

Nvidia eller AMD – vad är skillnaden?

Du kanske har hört talas om det som gamers kallar "grafikkortskriget". Begreppet härrör från det faktum att det bara finns två verkliga konkurrenter (eller stridande parter, om man så vill) på GPU-marknaden: Nvidia och AMD.

Men vad är skillnaden mellan Nvidias GeForce och AMD:s Radeon GPU:er? Och vilken ska du välja för just din gaminguppsättning?

Faktum är att gränserna mycket tydliga mellan dessa två konkurrenter. Det har länge varit så att grafikkort som baserades på Nvidias GPU levererade den högsta prestandan, medan AMD:s GPU erbjöd bäst prestanda i förhållande till priset. Detta betyder inte att det inte finns GPU:er från AMD som passar de flestas spelbehov, det finns det absolut! Men om man tittar på merparten av alla prestandatabeller så ligger grafikkort baserade runt Nvidia i topp. Nvidia brukar också vara ledande när det gäller att utveckla och lansera ny teknik. Vi kan till exempel nämna den inbyggda arkitekturen i Nvidias 20XX-serie som stöder Ray Tracing. 

De senaste grafikprocessorerna från AMD – t.ex. AMD RX 6000-serien – kan nu göra det mesta av det som Nvidias grafikprocessorer kan göra. Men, när det gäller gaming i det högre segmentet är det alltjämt Nvidia som ligger i toppen. Med det sagt, om du inte har något mot att spela i 130 FPS i stället för 170 (och vem kan egentligen se skillnaden?) kan du absolut överväga ett AMD-baserat grafikkort.

Hur mycket VRAM behöver du?

Du har säkert hört att grafikkortet har ett inbyggt RAM-minne. Detta kallas grafik-RAM eller VRAM. Men räcker det inte om man har installerat 8GB eller 16GB vanligt RAM i sin gamingdator?

Svaret är egentligen ganska enkelt. I slutändan handlar det om hastighet. Grafikkortet måste göra miljarder beräkningar varje sekund – och dessa beräkningar måste baseras på något. De är beroende av data som GPU:n ständigt lagrar och begär från VRAM. Ju snabbare VRAM är och hur mycket bandbredd som kan skickas samtidigt, desto snabbare kan GPU:n arbeta – och de vanliga RAM-stickorna är både belägda får långt från GPU:n rent kretskortsmässigt och ofta för långsamma.

När vi pratar om VRAM – och RAM i allmänhet – så är kapaciteten avgörande. Om det saknas tillräckligt med plats att lagra data måste dessa data ständigt kastas ut och hämtas igen. Kapaciteten mäts i GB, medan VRAM-generationen beskriver hastigheten. Bland dagens vanligaste generationer av VRAM kan vi nämna GDDR6 (ett populärt och bra val bland spelare), GDDR5 (för de som söker ett mer prisvärt grafikkort) och GDDR6X (för de riktigt avancerade spelarna).

Hur mycket VRAM behöver din GPU egentligen? Svaret beror förstås på dina behov, men du bör åtminstone ha 4-6 GB GDDR5 RAM – och om budgeten räcker för lite mer så rekommenderar vi samma mängd GDDR6 RAM. Om du har investerat i en bra skärm med hög upplösning behöver du definitivt mer VRAM. 6-8 GB GDDR6 RAM krävs för upplösningar över Full HD men om du investerar i ett grafikkort med 10 GB GDDR6 RAM eller högre klarar du i princip alla upplösningar.

Hitta ett grafikkort med Ray Tracing

En av de nyare funktionerna, som introducerades med förra generationens grafikkort från Nvidia, kallas Ray Tracing. Ray tracing kallas också för spelgrafikens heliga graal och handlar om hur ljusförhållandena i virtuella världar simuleras. Det krävs en enorm kraft för att en dator ska kunna simulera realistiska ljusförhållanden. Man har alltid försökt närma sig något som ser någorlunda realistiskt ut, men som i praktiken bygger på "fusk" och smarta knep.

Ray tracing-tekniken fungerar genom att simulera varje ljusstråles styrka, position och riktning och följa dess väg, störningar och reflektion genom en scen. Resultatet av äkta Ray Tracing är helt otroligt att besåda. Tekniken kan skapa scener som är så verklighetstrogna att man nästan inte vet om man tittar på en skärm eller genom ett fönster in i verkligheten.

Inbyggd arkitektur som stöder Ray Tracing-tekniken har nu blivit vanligare bland både Nvidias och AMD:s grafikprocessorer. På SharkGaming hittar du flera grafikkort med inbyggd Ray Tracing-arkitektur – bland annat samtliga GeForce grafikprocessorer vid namn RTX

Välj SLI eller CrossFire för maximal prestanda

Om dina gamingbehov ställer orimliga krav på din uppsättning kan du alltid kombinera två grafikkort och investera i i Nvidias SLI eller AMD:s CrossFire-lösning. SLI och CrossFire delar upp grafikarbetet synkront mellan varandra, vilket fördubblar beräkningskraften.

SLI och CrossFire-lösningar riktar sig naturligtvis till spelare på de högre nivåerna. Med en sådan uppsättning kastar skrämen en ändlös mängd frames efter sig i ett tampo som påminner som kulregnet från en Negev LMG.

Klockfrekvens och kärnor i gaming-grafikkort

Grafikprocessorn liknar i hög grad datorns huvudprocessor. Båda har en klockfrekvens (mätt i Hz) och ett antal kärnor. Medan en vanlig processor ska kunna utföra många olika uppgifter (faktum är att processorn ska kunna hantera all tänkbar input – så är grafikprocessorns uppgift betydligt mer specialintriktad och avgränsad.  En GPU har bara ett syfte: att generera skärmbilder. Många skärmbilder. Tonvis av skärmbilder.

Om det låter som en avgränsad uppgift, så beror det på att det är en avgränsad uppgfit. Och eftersom uppgifterna är så likartade och avgränsade så kan grafikprocessorn dra nytta av massiv parallellitet. Alltså: Extremt många kärnor.

Här kommer en liknelse: en vanlig CPU sitter i mitten av datorn som en liten Einstein. CPU:n levererar bra och korrekta svar på alla frågor, men du måste ge den lite tid för att lista ut svaret. GPU:n kan å andra sidan ses som en fabrik med 3 000 ytterst specialiserade arbetare. Du kan inte ge dessa arbetare vilka arbetsuppgifter som helst, men det de kan göra – kan de göra i mängder. Och om det är något du som gamer behöver massor utav, så är det frames till skärmen!

Einstein är fortfarande bra att ha när man vill ställa frågor. Men han kan aldrig leverera de enorma volymer som folket på fabriken. Och för att stanna kvar i liknelsen så representerar kärnorna i grafikkortet antalet arbetare i fabriken, medan grafikkortets klockfrekvens är deras arbetstempo. De flesta grafikkorten kan dessutom öka klockfrekvensen tillfälligt under tillfälligt höga belastningar, precis som fabriken kan öka de anställdas tempo tillfälligt genom att sponsra dem med energidryck.

Hur många kärnor och hur hög klockfrekvens har ett bra grafikkort? Låt oss jämföra ett grafikkort i lågprisklassen med ett riktigt haj-end-grafikkort – båda från SharkGamings sortiment. I budgetsegmentet hittar vi Palit GeForce GTX 1650 Gaming PRO 4G. Kortet har en klockfrekvens på 1410 MHz och 896 kärnor. Bland tungviktarna hittar vi Gainward RTX 3090 Ti Phantom 24 GB. Här får vi en boostad klockfrekvens på 1860 MHz och hela 10 752 kärnor.

Klockfrekvensen och antalet kärnor är två utmärkta indikatorer (men inte de enda!) för grafikkortets prestanda. Om du verkligen vill nörda ner dig i grafikkortens underbara värld finns det många andra saker att kika på! Du kan börja med att läsa vår artikel om grafikkort här.

Är du osäker på vilket grafikkort du ska välja? Kontakta oss idag

Om du har svårt att bestämma dig för vilket grafikkort du ska välja är vi alltid redo att hjälpa dig. Chatta, ring eller mejla oss – så får du expertråd från experterna på SharkGaming.